tankar som far runt

just nu snurrar mitt huvud med en massa tankar som jag aldrig riktigt får rätt på.
Är så glad att jag har mina barn som jag kan falla tillbaka på och gömma mig hos när jag tycker det blir jobbigt.

Jag har funderat mycket på hur jag hade det under Hannas första år.
Allt jag tänkte var: Varför har jag förstört mitt liv på detta sätt att skaffa barn, varför har jag skaffat barn när jag inte vill ha ett, varför vill ingen ta henne ifrån mig?

Det var allt som jag tänkte under ett helt år. Ingen skulle veta vad jag kände så jag bet ihop och höll fasaden som jag alltid brukar samtidigt som jag önskade att någon skulle rycka henne ifrån mig.

Missförstå mig inte nu för jag har alltid älskat mitt barn och alltid tyckt att hon har varit det finaste som finns men jag ville helt enkelt inte ha henne.

Problemet var att jag har aldrig tagit ansvar för mitt egna liv hur fan skulle jag klara det med ett barn??!!
Jag fick panik och ville bara bort. Jag ville inte att hon skulle växa upp med en mamma som var totalt värdelös och inte klarade något.
Jag ville inte att hon skulle se på mig med förakt för att JAG hade problem med mig själv.
Jag ville inte misslyckas.

varje dag kämpade jag med mig själv med att bara komma upp på morgonen och vara en duglig mamma.
Min familj hade redan tryckt ner mig.
Min pappa sa aldrig till MIG utan gick till min syster och ventilerade sin oro för hur jag skulle klara detta när jag inte kunde ta hand om mig själv.
På n¨got sätt hade han ju faktiskt rätt för det var ju det jag själv tänkte men jag gav mig fan på att jag skulle fan visa honom. Så jag beslöt mig för att aldrig be om hjälp från honom eller någon annan iheller för den delen.
Vilket hjälpte mig att klara av att vara mamma.
Tiden gick och jag började tycka om allt. Jag började ta ansvar och tycka om det.

Det jag skulle komma fram till var vilken skillnad det var att bli mamma igen med Elli. Detta år har bara sprungit iväg. Det har bara funnits glädje och skratt inte tårar och missnöje.

Nu har jag tappat tråden i det hela för jag är så trött haha...

Jag får nog fundera vidare och skriva en annan dag.

tänkte bara bjuda på lite bilder just nu...

Ja vad ska man säga, Hanna tror hon är en hund och att vi inte har en säng till henne hahaha...

Försöker se allvarlig ut. Hmm det funkade inte riktigt...

Hemma hos oss äter vi nakna hahaha....

Elli är fin i sina nya kläder!!

Mitt lilla troll oftast alltid glad!!

Syskonkärlek!!

Lite lika är dom väl?

En Mycket ilsken Hanna, tror hon var 8 månader.

usch jag mår fortfarande dåligt

Inatt hade jag en fruktansvärd dröm. Jag drömde att jag dödade Hanna och slängde ner henne i sopnedkastet. Jag kom på att dom kommer upptäcka henne så jag tog ut henne från soprummet och slängde ner henne i en säck. Blodet bara rann från henne och nacken var knäckt. Jag vaknade av att jag stor tjöt så jag knappt fick någon luft. Jag sprang in till Hanna och tittade till henne innan och sen bara spydde jag.

När jag väl lugnat ner mig så gick jag och la mig och somnade om. Det skulle jag aldrig ha gjort för mardrömmarna fortsatte fast denna gång levde Hanna.
Vi var ute på gården och lekte när jag såg en man smög omkring vid oss hela tiden. Han var vithårig med en lite pagefrissa, hade grå mustage, smal och lång. Kläderna var en blå regnjacka och jeans.
En annan mamma var också ute så jag bad henne att ha koll medans vi skulle gå upp men hon bara gick utan att säga något. På väg upp såg jag att mannen följde efter oss så vi började springa. Väl framme vid dörren fick jag inte i nycklarna och när jag vänder mig om så ser jag hur han hugger oss med kniv.

Jag vaknade väldigt snabbt med en stor klump i magen och oroskänslor hela tiden. Mår inte alls bra av drömmarna.

FYY vill bara glömma men mannens ansikte kommer jag aldrig att glömma.

Helt underbar dag.

Det har blivit så skönt här hemma med ungarna. JAG har börjat få rutin på allt.
Okej nu skrev jag JAG väldigt stor och ni ska få en förklaring:
1, jag har aldrig varit en rutin människa för jag hatar när dagar ska se likadant ut.
2, det är bara JAG som sköter allt här hemma.

Så där har ni era förklaringar.

Elli är alltid så glad. Skrattar och ler hela tiden. Det är så underbart att ha med henne att göra.
Hanna, ja hon är som hon är men det finns mycket bra dagar och mindre bra dagar med henne men så är det när dom börjar bli stora.

På kvällarna har jag börjat gå ut på gården med ungarna så dom kan leka av sig det sista innan lägg dax. Det är så skönt att sitta där med skvaller kärringarna och bara snacka skit och dricka mitt kaffe.
Ungarna älskar det. Jag brukar fråga Elli innan vi ska ut om vi ska leka på gården då kryper hon fort som fan till vagnen och bara skrattar. Underbara barn.

Idag så började morgonen mindre trevligt, vi skulle till tandläkaren med Hanna och naturligtvis försover jag mig så hela morgonen blev ett stressmoment.
Vi kom iväg iallafall och Hanna blev undersökt.
Tyvärr hade hon 2 mycket små hål men det var oundvikligt att inte få det.
För ett tagsen bet hon av en bit av hennes kindtand och vi fick den lagat provisoriskt Den lagningen hade lossnat lite och där hade trollen tittat in. Tandläkaren sa att det hade kvittat hur mycket jag hade borstat för jag hade aldrig kommit åt där iallafall så nu ska vi laga hålen om 1 månad.

Efter tandläkaren ringde freddes föräldrar och frågade om vi skulle med till stugan och självklart ville jag det. Så när vi kom hem stod dom och väntade och ner till skogen bar det av. Så frisk luft och så mysigt vi hade det. Det var så skönt att komma ifrån lite.
Barnen badade och lekte och jag kunde bara släppa loss dom.
När vi kom hem så städade jag lite och sen kokade jag kaffe och ut på gården bar det. Barnen lekte och busade och när vi kom upp 3 timmar senare stupade båda två i säng.
Nu sitter jag här och är skit trött. Ska snart nanna kudden hade jag tänkt.

Så tack och haj kaj....