Ja vart ska jag börja.
Flera kvällar har jag suttit och försökt skriva men det har bara satt stopp i huvudet. Tänkte att jag skulle göra ett ordentligt försök idag att få ner några rader i bloggen.
Den senaste tiden har varit en riktig pers i vårt hem.
Usch jag mår dåligt av att tänka på det. Nu när jag tänker efter kan jag inte förstå hur jag orkade gå igenom allt och fortsätta utan att gå in i väggen.
Allt började med att jag och Hanna vaccinerade oss. Vi blev lite dåliga med måttlig feber och jävligt ont i armen. Dagen efter fick Fredde en ordentlig panikångest attack Eftersom han är riktigt sjukhus rädd så var det inte det lättaste att få honom till doktorn. Han skrek och gapade samtidigt som han grät och mådde dåligt. Stora, starka Petra fick kliva fram och ta skiten. Samtidigt som jag försökte lugna honom så skulle jag se till att Hanna och Elli inte blev rädda och oroliga plus att dom skulle hålla sig ur vägen för Fredde annars hade han bara skrikit ännu mer på dom och mig.
Vi fick åka in till psykakut och prata med dom. Eftersom Fredde inte kan sitta ner i ett väntrum pga sjukhusrädslan så fick jag prata med dom så vi fick vänta utanför. Vi fick piller till Fredde och åkte hem. Tur att Freddes familj kunde ta barnen när vi var på sjukan.
Pillerna hjälpte inte och dagen efter var det samma veva igen. In till sjukan på morgonen och hem med nya piller som inte hjälpte dom iheller. Tillbaka till sjukan och fick en ordentlig påse piller med oss hem.
Till min stora glädje funkade dessa piller.
Vi fick en ganska lugn helg trots allt.
På söndag kväll så började jag få riktigt ont i magen. På måndag morgon hade jag så ont att jag ville dö och så kom magsjukan av all stress. Fy fan vad dåligt jag mådde. Just det jag glömde säga att medans vi var på sjukan och Fredde hade sin ångestattack så var även båda barnen dåliga. Så nu skulle jag alltså ta hand om barnen, Fredde mig själv och få hemmet att fungera.
Hela veckan var Hanna och Elli hemma och jag började verkligen känna mig riktigt stressad och kass.
Slutet gått allting blev väl ganska bra under veckan.
I måndags började ungarna på dagis igen. Så skönt att få mina 6 timmar utan barn och bara fick vara men lyckan varade inte förevigt. På kvällen började Elli bli dålig igen. Feber och hosta.
Hela natten hade hon jätte svårt att andas och hostade som fan. Det var bara att konstatera att Elli har fått krupp.
Tyvärr har andningen bara blivit värre och vi har flitigt besökt vårdcentralen och jourcentralen för inhalation men tyvärr har det inte hjälpt och där är jag idag.
Detta blev säkert ett mycket klyddigt inlägg men som sagt jag ville bara få saker ur systemet innan jag håller på idiot.
Ibland undrar jag hur mycket jag orkar. Vill bara krypa ihop och gråta.
Någon dag kommer det nog bli bra trots allt.....
